Det här är jag

50+
Oftast glad, ibland ledsen. Och ibland nere för räkning med panikångest.
Mamma till store D, farmor till lille D, faster till stora P och lilla M.
Matte till Muffins och Rosa
Jobbar som kundrådgivare på eon och trivs mycket bra med jobbet och mina arbetskamrater.
Älskar att skriva


fredag 16 augusti 2013

Augustifest

Nu är hösten på antågande, den här veckan har det varit augustifest och det är ett säkert hösttecken. Det har varit olika jippon och uppträdanden runt stan men jag har inte varit på något av det, är inte speciellt intresserad.

Igår var det fyrverkeri så det smällde och dånade utanför mitt fönster. Jag har inte långt att gå om jag skulle vilja se fyrverkerierna eftersom jag bor precis utanför där de skjuter iväg raketerna. Men jag tycker inte om fyrverkerier, tycker att det är otäckt när det smäller och har sig. Inne är det helt ok och jag kan titta på fyrverkerier genom fönstret men det skulle aldrig falla mig in att gå ut och titta på det. Rädslan bottnar sig i att jag var och tittade på fyrverkerier när jag var liten, kan väl ha varit runt tre år och blev jätterädd.

I tidernas begynnelse var det Norrköpings karneval i augusti med två riktiga karnevalståg, ett för barn på eftermiddagen och ett för vuxna på kvällen. Det till och med byggdes tillfälliga läktare så folk kunde sitta och titta på karnevalståget. Sedan drogs tåget för vuxna in och efter ett par år försvann även barntåget. Nu är det som sagt var en augustifest med olika uppträdanden.

Det som har stått sig lika från år till år är marknaden på fredag - lördag med hela Gamla Rådstugugatan avstängd och med knallar på båda sidorna av gatan. Där har jag alltid gått och botaniserat, ibland hittat något att köpa men lika ofta gått hem tomhänt. Och varje år är det lika smockat med folk som vill göra fynd. Så här brukar det se ut
 

I dag var jag och hämtade lille D från dagis klockan 13 så vi skulle gå på marknaden. Först stannade vi på Rådhustorget och tittade på karusellerna där och D fick åka i två karuseller. Som han förklarade för en bekant vi mötte:
-Jag har åkt i dom som åker sakta.

Han är modig och vill åka i de lite mer avancerade attraktionerna också men jag åker inte karusell så dem får han ta med sin pappa, när han är med mig får han åka i de han kan åka ensam, med andra ord: dom som åker sakta.

Sedan gick vi och tittade på markanaden men jag undrar om inte den också börjar sjunga på sista versen, eller så är det bara jag som blir gammal och grinig. Men det fanns absolut ingen jag ville köpa, inget. Tittade efter sådana där t-shirtar med yrken på, brandman och polis, till D men det fanns inga. Strumpor 20 par för 100 kr men det ville inte D titta på för som han sa:
-Jag har redan strumpor hemma.

En ballong önskade sig gossen dock så det lovade jag att vi skulle handla på hemvägen. Det fanns hur många ballongsäljare som helst så vi tittade på utbudet innan vi bestämde oss, det som var helt klart från början var att D ville ha en rosa eller lila ballong. Till slut stod det mellan en rosa härlighet med Barbie på och en katt, det blev katten som vann.


Men det är inte klokt, den kostade 120 kr! Det är den absolut inte värd men eftersom jag hade lovat att han skulle få en så fick han ju det. Dessutom blev han jätteglad. Vi köpte ju heller inget annat så jag antar att det är ok men 120 kr för ett plasthölje med helium i, helt sjukt.

Jag har marknadsstånd på gatan utanför mitt vardagsrumsfönster, det är fortfarande ett sorl av röster när folk är ute och flanerar. Ha det så stökigt varje kväll vore inte kul men så här en gång per år är det helt ok och mysigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar