Det här är jag

50+
Oftast glad, ibland ledsen. Och ibland nere för räkning med panikångest.
Mamma till store D, farmor till lille D, faster till stora P och lilla M.
Matte till Muffins och Rosa
Jobbar som kundrådgivare på eon och trivs mycket bra med jobbet och mina arbetskamrater.
Älskar att skriva


tisdag 17 september 2013

Tisdag

Höll på att skriva onsdag som rubrik på denna dagen, det bevisar väl att dagarna bara flyger iväg. Nu har vi börjat gå mot hösten med stormsteg - läs: det har varit molnigt och kyligt i söndags och måndags.
På ett sätt är det skönt med hösten men samtidigt är det ju tråkigt att sommaren är slut. Men vilken härlig sommar som vi har haft, jag har verkligen njutit av varje dag. Sol och lagom värme, det gillar jag och hoppas på fler sådana här somrar.
Har umgåtts mycket med lille D och det är alltid lika härligt. Det är härligt att umgås med honom oavsett vilken årstid det är, vi hittar alltid något kul att göra. Här leker han i vattenleken i Strömsparken en av de soliga, somriga dagarna.


Det blir inte så mycket uppdateringar och jag har ingen vettig förklaring till varför det blir så glest. När jag inte bloggar så har jag hur många uppslag som helst att fundera kring och skriva om, så skaffar jag blogg och det blir aldrig nerskrivet. Knasigt.

Har även varit väldigt trött de senaste dagarna, orkar inte med något vettigt att göra hemma heller. Jobbar, äter, sitter vid datorn och sover, det är vad jag gör och det är förödande tråkigt. Jo, jag stickade ju en tröja till lille D, så här fin blev den och han blev jätteglad för den.


Med min avgiftning går det si så där. Klarar vissa dagar utan socker och vissa dagar faller jag som en fura. Jag tar inte de dåliga dagarna som misslyckanden, jag ser dem som nyttiga lektioner för vad jag behöver jobba med.
Det jag ser det mest akuta är det faktum att jag inte klarar av att gå in i en mataffär utan att köpa något gott. Det går bra så länge jag kan hålla mig ifrån affären men till slut måste jag ju handla mat. Det spelar ingen roll om jag går och handlar på veckoslutet mitt på dagen, mätt och belåten eller efter jobbet trött och sugen; det hamnar något sött i kundkorgen oavsett.
Jag måste försöka få någon som kan gå och handla med mig och som kan hindra mig från att köpa socker. Det är lättare att låta bli om jag måste "rättfärdiga" mitt sockerköp inför någon annan än mig själv.
Ska försöka hänga med sonen och storhandla när han åker och på så sätt minimera köptillfällena. Kanske lilla M kan hjälpa till och följa med när det behövs handla i veckorna. Eller jag kanske ska fråga någon som jag kan ringa när jag är i affären och prata med den personen så att jag distraheras.
Finns mycket att jobba med där.

Idag hade vi gruppmöte på jobbet och det bjöds på bulle. Jag satte mig bredvid jobbarkompis M och påminde henne om att hon skulle ge mig onda ögat om jag försökte ta. Faktum är att det var inte svår att låta bli, jag visste ju att hon visste att jag lovat att låta bli. Hade känts pinsamt att ta bulle och förklara för M varför jag tog sockret, lättare att låta bli.

Nu ska jag snart gå och lägga mig




onsdag 11 september 2013

Äntligen bilder

Usch, idag har jag varit så, så, sååååå trött. Katterna var igång i natt igen och jag sov dåligt på grund av att de förde sådant liv, de sprang runt som en elefanthjord och mattorna låg på trekvart. Då önskar jag att jag bara kunde slänga ut dem.

Men de kan ju vara gulliga också, som här Rosa som sover i dockskåpet. Jag har hållit på och sjasat ut henne därifrån men hon är mer ihärdig och envis än jag så hon får ligga där inne. Hon kommer nog att bli gruvligt besviken när Annika på Grobladet blir färdig med framsidan som ska hängas på huset. Sedan ska jag börja fixa med inredning och pryttlar, åhhh, så mycket fint det finns.




Här kommer också bilder på det jag köpte på ÖstgötaDagarna i söndags.
Jag köpte ett underlägg, som peppar upp mig



Köpte två kryddor, Citronsalt och Örtsalt, örtsaltet är jättegott! Citronsaltet har jag inte testat i matlagning än men den är god när jag smakat på det.



Köpte även födelsedagskort för någon som snart fyller år.



Och så köpte jag en sak till men den är en julklapp så den visas inte här.

På jobbet bjuds det ofta på fikabröd och alla sorters goda kakor, även godis dyker upp ofta. Det kan vara jättesvårt att motstå så idag kom jag överens med min jobbarkompis M att hon ska kasta onda ögat på mig om jag sträcker ut handen för att ta för mig av godsakerna. Att hon vet att jag ska avstå från godiset gör det också lättare att låta bli. Beslutet att ta eller inte ta är mitt, M ska hjälpa mig att stå fast vid mitt beslut att inte ta.
För vem vill utsätta sig för arga blickar och onda ögat?

tisdag 10 september 2013

Lite allvar

Jag nämnde tidigare om att jag kommer att ändra lite här på bloggen och nu är det dags att avslöja vad som blir ändrat.

Inte mycket.

Jag kommer att skriva som jag har gjort hittills men jag kommer även att använda bloggen som en form av dagbok med plats för lite djupare tankar. Jag har verkligen funderat på om jag ska göra det eftersom det ibland kan vara svårt att uttrycka sig så att det trots allvaret blir någorlunda uthärdligt samt inte för tungt eller tjatigt för den som läser. Vi får väl se hur jag lyckas med det, det går alltid att radera allting.

Vad som gör att jag vill ge luft åt mina tankar och funderingar lite mer?
Jo, detta:

Hej, jag heter Kirsi och jag är beroende.

Jag lånade och läste Sockerbomben i din hjärna av Bitten Jonsson och det var som en knytnäve rakt i nyllet, så mycket föll på plats.

Jag äter LCHF-och har slutat med pasta, bröd, potatis, frukt och andra snabba kolhydrater och precis som alla säger så försvinner godissuget efter någon dag. Att sluta äta socker är inget svårt, jag kan sluta hur många gånger som helst. Problemet är att jag alltid trillar dit igen. Till och med när jag inte är sugen på sött så säger min hjärna att den måste ha sitt socker för att överleva och jag stoppar något sött i munnen. Vilket får min hjärna att explodera i ett "rus".

I boken beskriver Bitter hur hjärnan blir "kidnappad" av beroendet och så är det verkligen. Det är skönt att veta att det faktum att jag trillar tillbaka i sockerfällan har inget med karaktär att göra utan det är hjärnans kemi som ställer till det. Det är inte taskig självkontroll som gör att jag äter kanelbullen utan det är hjärnan som behöver kicken i lustcentrum, kicken som den är van att få.

Trots att det handlar om hjärnans kemi så är man inget viljelöst offer, det går att arbeta med sig själv och ändra sitt beteende så att det inte är beroendet som styr. Det viktigaste är att erkänna att man är beroende och att beroendet är starkare än jag. För inser man det, verkligen inser det med hela sitt väsen så kan man bli uppmärksam på sitt beteende och vartefter ändra det.

Jag (det blir mycket jag här) jobbar med det här, det känns löjligt att påstå att sockerberoendet styr mig men det är sant oavsett hur löjligt det än känns och låter. Jag menar, det är inte mycket till kontroll jag har när jag inte kan gå in i mataffären utan att (oftast) köpa något som är fullt av socker. Det är inte kontroll vi pratar om när jag blir nästan gråtfärdig när jag inser att jag kan inte äta något med kolhydrater. Kontrollen är långt borta när jag utan att tänka på saken tar bullen/godiset som bjuds utan en tanke på att jag faktiskt kan tacka nej.

Jag kommer till att börja med jobba med de hjälpmedel som Bitten tar upp i boken, ett av dessa är att föra någon form av journal och det är det jag tänker använda bloggen till. Även AAs 12stegsprogram nämns och jag kommer att gå in på stegen, om det funkar ensam eller om det behövs en grupp får tiden utvisa.

Så, jag bjuder dig med på denna resa i kampen mot beroendet. Tankar och kommentarer tas tacksamt emot, likaså peptalk. Elaka kommentarer försvinner snabbare än ögat.

Har du ett eget beroende? Ta gärna kontakt med mig så kan vi bli starka tillsammans.

söndag 8 september 2013

Dålig uppdatering

I beskrivningen står det att detta är en blogg om det som rör sig i mitt huvud.
 
Innebär då en lång frånvaro från bloggen att det är tomt i mitt huvud, att det är inget som rör sig därinne?
 
 
Nä, det är bara latmasken som visar sig.
 

Ska ta itu med detta och jag kommer även att ändra inriktning på bloggen en hel del. Jag har funderat mycket på om jag ska göra det och har verkligen vägt fördelar mot nackdelar och bestämde mig för att köra.
Jag ska förklara en annan dag hur jag har tänkt och vad bloggen kommer att handla om, just nu är jag för trött. Har varit på vift ute på landet med en kompis och gått på loppis, strutsfarm och kalkonfarm i det helt underbara höstvädret som mest liknade sommarväder med sol från knallblå himmel och riktigt varmt. Det har varit ÖstgötaDagar med många öppna bondgårdar, loppis och andra evenemang ute i bushen och det var jättehärligt att vara ute hela dagen!
Naturligtvis glömde jag att ta med kameran så jag har inga bilder att visa, men jag ska visa imorgon vad jag köpte.
Stegräknaren kom jag ihåg att sätta på mig och den visar att jag fick ihop 6 259 steg under vår tur.

Nu ska jag snart krypa till kojs så jag orkar jobba i morgon.

Till återseende (snart)

lördag 31 augusti 2013

torsdag 22 augusti 2013

Uppdatering om Muffins

Jag måste ju uppdatera om Muffins. För några veckor sedan sökte jag efter ett nytt hem åt honom via min Facebooksida eftersom saker och ting var så jobbiga. Han gick här och jamade hela dagarna samt nätterna, slogs med Rosa och var allmänt störig. Jag hade inte sovit en hel natt på flera veckor och var verkligen trött på kattskrället.

Jag hade testat allt, tyckte jag. Tagit ut honom, vilket han hatade. Lekte lite extra med honom men det märktes ingen skillnad, testade till och med kattferomon, och ingenting hjälpte. Usch så trött jag var.

Nu är dock saker och ting mycket bättre och Muffins behöver inte flytta. Jag gav den där feromongrejen en ny chans och köpte en refill som verkar ha gjort susen.

Muffins jamar mycket fortfarande men han har varit väldigt pratsam ända sedan han var en yttepytte kattunge och så länge han pratar på dagtid så är det okej. Han bråk-leker med Rosa men inte lika häftigt som tidigare och det bästa av allt; han sover på nätterna.

Så nu är han en riktig drömkatt, han är så mysig och gosig och kelen så det står härliga till. Så skönt att jag slipper tänka på att lämna bort honom för det vill jag verkligen inte. Fortsätter Feliway att fungera så är allt frid och fröjd.

Några bilder på gullekatten.







onsdag 21 augusti 2013

Sista semesterveckan

Jupp, nu drar det ihop sig, bara dagar kvar av semestern. Efter starka höstvibbar har vädret tagit sig och det är soligt och varmt, inte jättevarmt men alldeles lagom för mig som inte gillar 30 grader i skuggan. Idag blev det lite mer moln också men inte heller det gjorde något.
 
Jag hämtade Lille D från dagis klockan ett och vi var ute i parken och lekte. Vi åt mellanmål i parken och han tycker att det är så mysigt att fika ute, var till Brasseriet och köpte varsin "hembakad" fralla med skinka samt att vi delade en jättestor kanelbulle. Vi åt inte riktigt hela mackorna utan matade änderna med resterna, fast bullen ville vi inte dela med dem.
 
Lite senare på eftermiddagen tog vi spårvagnen ner till stan och köpte skor till Lille D, han Spindelmannen skor hade gått söner och de var för små också så han behövde nya. Jag hittade en hel del snygga modeller men Lille D var mycket bestämd; det skulle vara Spindelmannen skor. Så det blev det.
 
Sen var det dags för hans mamma hämta honom, jag tror nog att Lille D somnar ovaggad i kväll, jag kommer definitivt att göra det. Är helt slut efter en hel eftermiddag ute. Samtidigt är det ju skönt att komma ut och få frisk luft, blir inte av annars.


Jag älskar ju småbarnsgrammatik och jag älskar även det faktum att Lille D inte pratar riktigt rent än, det är ett språkljud som han inte fått kläm på. Så här låter det
 
-Vad står det på hylten?
-Jag kan hälv.
-Jag har simmat i hön, det var jättehönt.
-Hung "blinka lilla härna där"!

Gullunge